I Borlänge är "blandad stad" inte bara en vision – det är ett politiskt styrsystem där kommunen kan använda mark, allmännytta och avtal för att påverka vilka boendeformer som byggs i vilka områden.
Läget i korthet
Borlänge sticker ut därför att kommunen gjort social blandning till en mätbar bostadspolitisk målsättning. I det antagna bostadsförsörjningsprogrammet 2023–2026 finns en indikator som bland annat mäter det kommunala bostadsbolaget Tunabyggens hyresrätter i områden där äganderätter eller bostadsrätter dominerar. Styrningen är främst indirekt och sker via planmonopol, kommunal mark, markanvisningar och allmännyttan – inte via dokumenterad tvångsflyttning av enskilda hushåll. Det tydligaste enskilda fyndet är kommunens riktlinje för markanvisningar, där kommunen kan ställa krav på upplåtelseform, ta ut vite och kräva hyresrätter som hyrs ut till kommunen för vidareuthyrning.
Därför sticker kommunen ut
Kommunen har byggt ihop flera politikområden till en sammanhängande styrmodell. Bostadsförsörjningsprogrammet slår fast att kommunkoncernen, som mark- och fastighetsägare, ska verka för variation av upplåtelseformer, bostadstyper och boendekostnader i hela staden – och att mångfalden ska finnas ända ned på stadsdels- och kvartersnivå. Riktlinjen för markanvisningar ger sedan verktygen: villkor om upplåtelseform i marköverlåtelseavtal och möjlighet till kommunalt hyrda bostäder. Tunabyggens egen affärsplan beskriver att bolaget ska skapa bostadsområden där människor med olika ekonomiska förutsättningar möts och bryta bostadssegregation på stadsdelsnivå. Det som skiljer Borlänge från ett vanligt policyfall är att blandningen inte stannar vid ord, utan är kopplad till indikatorer, avtalsverktyg och konkreta projekt.
Tvångsinslaget
- Direkt styrning: Riktlinjen för markanvisningar ger kommunen möjlighet att ställa krav på upplåtelseform, ta ut vite om byggnationen inte sker enligt avtal, och kräva att en andel bostäder blir hyresrätter som hyrs ut till kommunen för vidareuthyrning till personer som har svårt att ordna bostad själva. Det handlar om en möjlighet i styrdokumentet – inte om redovisade, undertecknade avtal.
- Indirekt styrning: Bostadsförsörjningsprogrammet och den fördjupade översiktsplanens hållbarhetsbedömning kopplar planering och upplåtelseformer till minskad segregation och social sammanhållning. Allmännyttan används som instrument för områdesförändring, bland annat i utvecklingen av Tjärna Ängar.
- Det som ännu inte är klarlagt: Vilka konkreta adresser och hushåll som berörs, hur många markanvisningsavtal som faktiskt innehållit sociala villkor eller viten, hur många kommunala andrahandskontrakt som använts per område, och de faktiska kostnaderna för Tjärna Ängar-omdaningen. Profilen gäller därför främst indirekt planerings- och bostadsstyrning, med markanvisningsriktlinjen som det starkaste direkta inslaget.
De viktigaste fynden
- "Blandad" är en mätpunkt, inte bara ett värdeord: Bostadsförsörjningsprogrammet 2023–2026 innehåller en indikator som mäter Tunabyggens planerade eller byggda hyresrätter 2022–2026 i områden där äganderätter eller bostadsrätter dominerar, samt markanvisad byggnation som ökar variationen av upplåtelseformer. Kommunen har alltså skapat ett mätsystem för hur blandning ska uppnås via byggande och allmännytta.
- Markanvisning som avtalsmakt: Riktlinjen från 2025 tillåter krav på upplåtelseform, viten och hyresrätter som hyrs ut till kommunen för vidareuthyrning. Här går kommunen från vision till konkret avtalsverktyg gentemot byggaktörer på kommunal mark.
- Konkret projektlista och en omstridd rad: Under kategorin "Blandad Flerbostadshus" listas projekt som Bro 6:4 & 5:19 vid Korsgårdsvägen (cirka 80 bostäder), Ask 1, Islingbyvägen, Vattenparken/Jakobdalen och Maxim 1/Tunagatan. Vid kommunstyrelsens behandling ville Karin Örjes (C) stryka just Korsgårdsvägen-raden, men förslaget avslogs.
- Beslutskedjan i öppen dager: Bostadsförsörjningsprogrammet antogs av kommunfullmäktige den 20 juni 2023, med bifallsyrkanden från både Erik Nises (S) och Ulrik Bergman (M) i det lokala S+M-styret. Frågan är därmed politiskt förankrad över blockgränsen.
- Tjärna Ängar – 84 miljoner och rivningsspår: Kommunstyrelsen beslutade den 3 mars 2026 att använda 84 miljoner kronor ur investeringsbudgeten för centrumfastigheten i Tjärna Ängar. Tunabyggen har beskrivit rivning av fem hus, nya upplåtelseformer och uppgett att en fullständig renovering av kvarvarande orenoverade hus skulle kosta strax under 800 miljoner kronor. Området fanns 2025 kvar på polisens lista över utsatta områden.
- Allmännyttan under press: Tunabyggens redovisning för 2025 visar ett resultat före bokslutsdispositioner på minus 49 miljoner kronor och en bostadskö på drygt 42 000 personer, samtidigt som bolaget har ett uttalat socialt blandningsuppdrag.
Så kan det påverka invånare
För boende i småhus- och bostadsrättsdominerade områden kan styrningen betyda att kommunen pekar ut deras kvarter som mål för fler hyresrätter, utan att de fått rösta om förändringen. För byggaktörer kan sociala villkor och viten i markanvisningsavtal påverka vad som byggs och till vilket pris. För hyresgäster i Tjärna Ängar väcker rivnings-, ombildnings- och försäljningsspåren frågor om framtida boende och hyror. För skattebetalarna reser 84-miljonersbeslutet och renoveringsbehovet på nära 800 miljoner frågor om kostnadskontroll. Mycket av detta behöver granskas vidare, och kommunen bör redovisa vilka områden och projekt som faktiskt omfattas.
