Folkblandning i Limhamn
I Limhamn är folkblandningen tydligast i Elinegård/Majsfältet. Där bygger MKB 69 hyresrätter i ett område där det också finns bostadsrätter och radhus. Malmö stad beskriver själv MKB:s köp av byggrätter som ett exempel på hur allmännyttan bidrar till blandade upplåtelseformer. En del av hyreslägenheterna ska dessutom kunna sökas av personer med ekonomiskt bistånd.
Limhamn är ett mer nyanserat fall än rena villaområden. Staden har inte beslutat att riva eller ta över privata villor i Gamla Limhamn, Djupadal eller Rosenvång. Istället sker styrningen främst i Limhamns rand- och utvecklingszoner: Limhamns hamnområde, Elinegård, Elinelund, Kalkbrottet och Annetorp. Där används kommunal planering, markstrategi och MKB för att sprida hyresrätter och sociala bostäder till en socioekonomiskt stark del av Malmö.
Kommunens markanvisningspolicy, tekniska nämndens budget och bostadsförsörjningsprogram gör blandade upplåtelseformer till ett mål i hela staden. Det betyder att även områden med många småhus, bostadsrätter eller äganderätter kan bedömas utifrån vad kommunen anser saknas. När MKB:s hyresbostäder kopplas till positiva effekter på segregationen blir Limhamn ett verktyg i Malmös segregationspolitik.
Så bedrivs folkblandningen:
- MKB används för att föra in hyresrätter i Limhamnsområdet genom nyproduktion och byggrättsförvärv.
- Elinegård/Majsfältet är ett konkret exempel på hyresrätter sida vid sida med bostadsrätter och radhus.
- Markanvisningar och tomträtt styr upplåtelseformer och bostadssociala villkor.
- Limhamns hamnområde, Elinelund och Kalkbrottet kopplas till stadens arbete mot boendesegregation.
- Annetorp och Kalkbrottet planeras som blandade utvecklingsområden.
- Gamla Limhamn, Djupadal och Rosenvång omfattas mer av framtida policytryck än av färdiga beslut.
Detta visar hur Malmö använder Limhamns utvecklingsområden för att forma social sammansättning uppifrån – inte främst genom att riva befintliga villor, utan genom markpolitik, allmännytta och stegvis styrd bostadsblandning. Politiska mål om blandning kan göra att även starka områden blir verktyg i segregationspolitiken.
